måndag 29 mars 2010
Mår som en skit
Just nu kan jag inte beskriva hur jag egentligen mår. Jag har en underlig känsla i kroppen som gör att det kryper i mig. Jag har svårt att vara still och får inte tillvaron att förändras så som jag önskar. Jag har, denna helg, fuskat vad gäller kosten och ätit mer kolhydrater än vad som är lämpligt. Vet nu varför jag inte äter kolhydrater mer, jag blir ju värre än en gasboll. Tur ja väger som jag gör så ja inte flyger iväg.
Vet inte om det är de som gör att jag inte mår bra eller om det är allt annat som sker omkring. Jag vill bara få lugn och ro!!!! Sitter och funderar och ibland känns det som om jag skulle kunna börja gråta precis när som hellst. Men hur normalt är det!
Jag är otroligt trött men kan inte sova. Rastlös som få och skulle kunna vandra och vandra utan att veta vart jag är på väg. Jag tror jag är en vilsen själ som inte hittat något hem ännu. Vad är roligt och inte? har just nu ingen aning om det heller. Men det är väl bara jag som kan ta reda på mitt eget liv, jag vet det, men orkar jag det just nu???
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
För långt borta för en kram..., men det kanske är det du behöver. En medmänsklig omfamning för att bli stilla och inte rusa runt.
SvaraRaderaSamtalskontakter kan man ha på olika sätt: med familjen, med bästa väninnan, eller den näst bästa..., men ibland kan det vara bra att få avlastning hos någon som hittills inget vet( som tex. företagshälsovården, vårdcentralen, kyrkan) för att de inte är känslomässigt inblandade och kan ställa adekvata frågor. Dock att det alltid är man själv som måste ta ställning och praktiskt lösa det som behövs. En ny syn på sig själv med andras ögon.
Tror inte att dina tankar på något sätt är unika, vi har alla perioder i livet eller under året som gör oss nedstämnda och handlingsförlamade. Kroppen måste få må bra och själen måste få trivas i den. Vet att du gör mycket för ditt välmående, men just nu lyckas du ju inte.
Ha en trevlig vårdag!
Ulla
Det är så ibland, botten, kraftlöst och alldeles grått. Man behöver kanske inte veta varför? Livet är upp och ner. Ibland finns all kraft i världen och ibland ingenting. Inte ens lusten att göra någonting.
SvaraRaderaMen man ska känna mer glädje än sorg, gör man inte det måste man söka hjälp. Hur den hjälpen ser ut beror på vad man är för människa. Endel åker ner till havet och läker där sin själ, andra pratar med vänner, prästen, en psykolog. Endel människor äter och handlar, andra springer som idioter ;)
Om du vill vet du vart jag finns Kicki, alltid! Kram på di!
Ulla: ja det är kanske en kram jag behöver :)
SvaraRaderaÅsa: Springa hjälper mot det mesta men inte allt. Fika en dag kanske nu när solen tittar fram =)