Sammanfattning av helgen

Fredagskvällen började med hockey, Visby/Roma-Väsby, matchen slöt 5-2. Efter första perioden tippade vi vad matchen skulle sluta och jag gissade rätt. Borde köpt en lott den kvällen. Systrarna hade bestämt att det var krogen efter hockey, sagt och gjort, vi gick på krogen och DANSADE!!! det var så trevligt, inte en massa otrevliga, klänginga typer, utan det gick att dansa.... Lördag, mormor på förmiddagen som vanligt. Hon är nu hemmkommen från lass, misstänkt propp, mer medicin och arg för att hon fick åka in. Tanten har ingen insikt i vad som kan hända om hon inte åkt in! På kvällen var det dags för uppstarten av våra middagar. Systrarna och jag blev inspirerade av programmet Halv 8 hos mej. Vi kör en egen version av det och lagar trerätters till varandra en gång i månaden och nu var det jag. Menyn: Förrätt: smördegshjärtan fyllda med ost. Varmrätt: Kycklinggryta, quorngryta och ris (grytan innehöll purjolök, paprika och morötter) Efterrätt: chokladkaka Mätt o belåten o points så de förslår :S Söndag: idag ska jag plugga, skriva matsedel, diska efter i går, springa kl 17 o då ska vi äta liknande mat som i går kväll, japp ja tänker servera räster!

Lite neråt

Ja vikten går neråt! jag giller det... Har inte kommit igång med viktväktarna på riktigt ännu, har så svårt att skriva i min checklista, att värdera maten, väga och skriva tycker jag är svårt, speciellt om man inte är hemma hela tiden. Men att jag tänker har nog gjort lite till i allafall. Veckan som kommer skall bli mer ordning och reda på vad det gäller att fylla i checklistan, det är ju enda sättet att få veta hur mycket jag stoppar i mig och samtidigt ha koll på hur mycket som slinker ner. Skall även försöka göra en matsedel för att kunna planera ätandet och handlandet. Hoppas och tror att det skall gå lättare då!

Nedstämd!

Ja lite i allafall. Det är vid vissa tillfällen som man blir påmind om hur livet egentligen är. När man förlorat familjemedlemmar så lär man sig att med tiden hantera det. Ändå kan det komma över en ibland. Idag är en sådan dag... Pappa skulle fyllt 60 år idag och ibland kan ja fundera på hur livet hade sett ut om han ännu hade levt. Jag kan inte på något sätt klaga på det liv jag har nu men ändå så finns tankarna på hur det kunde varit. Att en hjärtinfarkt kan förändra det är ingen nyhet men att den förändrar så länge är kanske inte många som tänker på. Det är i allafall 15 år sedan i nästa år som pappa dog och det heter att tiden läker alla sår, skitsnack säger jag! tiden läker inga sår, tiden ser bara till att de inte alltid är blödande. Alla som haft kroppsliga sår vet att skrapar man för hårt på sårskorpan så blöder det igen.

Förkylningen vill inte lämna mej :(

Ja förkylningen vill inte ge med sig. Har varken tränat eller något annat, möjligen en liten promenad för att rensa huvudet så att jag kan fortsätta plugga. Ändå vill inte förkylningen släppa. Kroppen känns som om den var alldeles för gamal till mina nästan 30 år :) vid vissa tillfällen så känner jag att jag inte riktigt har koll på mitt vänsterben, det kanske kan bero på det gamla diskbråcket, håller jag inte efter det med träning så kommer det smygande tillbaka. Har ju nu inte kunnat träna på snart 1,5 vecka och det kanske räcker för att få tillbaka diskbråcket. Vill verkligen inte ha det, var nog en av de värsta sakerna jag haft tror jag. Trött e ja oxå, men de e o andra sidan alla andra med så det är inte mer med det. Skulle nog kunna sova fram till mars som det känns just nu. För att inte tala om hur ont i magen jag haft de senaste dagarna, ingen magsjuka bara ont. Men men!!! på fredag är det hemmapremiär för Visby/Roma och det skall jag troligen se, systrarna har bestämt att vi skall på krogen efter, jag känner bara att ja skulle kunna sova för att hinna med plugget. Lite kul ska man ju unna sig o de kanske är dags för det nu efter tre år, eller jag vet inte....

Förkylning, plugg o panik

Ja att den förbaskade förkylningen aldrig tänker ge med sig. Eller åtminstone bryta ut så den kan gå över. Sitter ännu med ont i halsen o tung i huvudet men det är i allafall inte så illa som i onsdags när ja trodde ja blivit placerad på sibirien för fy fan vad ja frös. Många säger lägg dig o sov, vila och drick the och ta hand om dig!! Tack det är jätte bra o ja gillar verkligen mina vänner som tycker att ja ska ta hand om mig... MEN vem kan skriva klart mina skoluppgifter? jag har deadline i juridiken på måndag kl 8 och i kognitionen på tisdag kl 24. Jag har inte tid att lägga mig ner och sova. För även om ja kanske blir bra av det så skiter skolan i det! De enda som händer är att jag inte blir godkänd på uppgiften och får dubbelt upp sen. Så länge jag kan sitta och tro att ja kan tänka så kommer ja fortsätta plugga. Det här kan ge mig panik! det kan göra att ja vaknar kl 6 på morognen och får dåligt samvete av att ligga kvar, tänk vad jag hade hunnit om ja inte stannat i sängen. Sitter man uppe lite längre på kvällarna så hinner man med lite mer o stiger man dessutom upp tidigare så hinner man mer på morgonen oxå. Så är de bara!

Vad konstigt de är

med vikten! var så nyfiken i går så jag blev tvungen att göra en provvägning. Hade då gått ner 0,9 kg, men idag när jag skulle göra vägningen för att skriva i boken så hade ja bara gått ner 0,2 kg. Hur kan de komma sig? de fattar inte ja, irriterad blev ja i allafall :( Viktväktarpapprena har kommit, de gjorde dom i går! gissa vad ja läste när ja skulle sova.. mm just de hur smal o smärt ja kommer bli när ja är klar! De är egentligen inget nytt i papprena mot dem ja redan har, lite uppdateringar bara och förhoppningsvid kan de hjälpa mig hålla motivationen uppe. Har idag fuskat med att gå på Bagarns o fika tillsammans med systrarna men så kommer de inte bli nogt fika hos mormor i morogn istället! Visst de e en dålig bortförklaring men nu är de slut på fuskandet!!!! Så länge jag tänker på hur tungt de kommer att bli att springa med min övervikt så går det lite lättare att låta bli att äta sådant ja inte ska....

De går lysande :)

Tankarna som snurrar är mest Marathon, det hjälper mig att inse att jag inte kan äta så som jag gör och att jag inte behöver allt jag stoppar i munnen. Idag har jag tagit en kaka på förmiddagen och en glass till eftermiddagen det är allt. Okej det är inte borta helt men jag kan ju börja med att dra ner på kakätandet. I morgon kommer bli en större utmaning, eftersom vi skall sitta hemma och plugga, då brukar de bli mer kaffe och friare tillgång på kaffebröd. Hoppas att den malande tanken hänger med mig i morogn oxå :) Väntar ännu på att jag skall få mina viktväktarpapper, beställde ju brevkursen men har inte fått den ännu. Tjyvstartade med att försöka minska på portionerna, motionera och minska på kaffebrödet. Lyckas ja med det så är de bara pointsräknandet som kommer till sen. Skulle behöva baka något som jag kan ha till kaffe men som inte "kostar" så många points, hoppas de finns något bra recept när papprena väl kommer. Dagens motion bestod av 45 min rask promenad, svetten tittade fram :)

En liten förbättring

Har ju anmält mig till marathon och behöver gå ner i vikt så nu malar ja hvudet fullt av marathontankar så ja inte mumsar i mig allt som går att äta. Faktiskt fungerar de skapligt idag. Håller tummarna för att de fortsätter så.

Sovmorgon till kl 10

Jag är egentligen ingen människa som sover bort dagarna men eftersom jag beklagat mig över att halsen svider o näsan börjar blir tät o alla bara svarat SOV!! Så tänkte jag att det kanske ligger något i det (men inte är ja helt firks idag inte;) nej). Visst var de väl skönt att sova men ja känner mig smått förvirrad och konstig i huvudet, de var i går ja skulle vaknat så här och inte idag :) Dagen idag kommer bestå av fördelsedagsfirande hos en kompis och sedan spring med faster, skall se hur det går att springa fungerar det inte så får de bli en rask promenad. Brukar inte ha några problem med att springa när de är lite tätt i näsan, vilket gör att ja tror mer på allergi! kvällen får visa! Efter springet ska vi laga lite mat och sedan skriva ut papper för gymmet, vi skall skicka brev till alla dem som tränat men nu inte kommit tillbaka, lite marknadsföring och påminnelse om att det är nyttigt att träna ;)

Utekväll i går!

Länge har de varit tal om att vi fyra tjejer som höll ihop under tiden på högskolan, skulle träffas o äta tillsammans. I går kväll blev det av! trevligt och god mat. Började kvällen med kycklingspett på Joda, mums vad gott det var.... sötsuget tog sedan överhand och vi valde kladdkaka och grädde till efterrätt, kaffe ville ja också ha! Oj vad vi åt men mätta o nöjda så fortsatte kvällen mot Munkkällaren, här ska dansas! det var bara synd att det inte var så många fler än ja som gillade att dansa, men innan kvällen var slut så hade vi alla varit uppe o dansat massor. Sitter vid ett bord på Munken och vid bordet brevid sitter fyra tjejer, pigga och glada. Vi börjar prata och sedan dansa, gud va kul vi hade! Det var riktigt trevliga tjejer. Fårn Stockholm, bodde visst mitt i centrala Stockholm, säger inte mig så mycket :S Kvällen var helt otroligt rolig, det är bara mina fötter som inte riktigt säger det samma. Men i ett par stövletter och dansandes nästan hela kvällen så är det väl tillåtet att klaga. Dom (mina fötter) har snart glömt allt! Dagen idag kommer tillbringas framför datorn för att skriva skolarbete och avslutas med filmkväll hos syster ett och två!

Nu är det gjort!

Jag har anmält mig till Stockholm Marathon :S Undrar hur många gånger jag kommer fundera på om jag är helt galen, men vad f.n något skall man ju ha o träna för.

Länge sedan....

ja det var ett tag sedan jag skrev och inte kan jag skylla på att jag inte har tid för liten stund finns de alltid. Har inte haft så mycket att skriva snarare. Att jag pluggar o pluggar är väl inte mycket att skriva. I går hade vi avslutning med nattjobbet, det blir så definitivt att sommaren har nått slutet. Ändå är det trevligt att sitta tillsammans med vänner och bara vara. Det är inga krav på att man måste vara på ett speciellt sätt utan det är bara att just vara!! Det gillar jag, för kan folk inte ta mig som jag är får dom väl stanna hemma då :) Av någon anledning så kommer vi in på ämnet sjukdomar och speciellt cancer. En berättar om att hon mött en kvinna som troligen inte kommer att få fira jul tillsammans med familjen, pga av att hon drabbats av cancer i bukspotkörteln, vilket är svårt att göra något åt. Jag känner bara hur kroppen fylls med obehag. Tänk om alla går runt och bär på något som precis när som, kan utvecklas till cancer. Det är nog den enda sjukdom som skrämmer mig. Jag vet inte alltid hur jag skall hantera det. Det är förvisso många som överlever men den lilla del som inte gör det då! Grannen har haft sitt länge, kommer inte ens ihåg när ja hörde talas om det första gången. Ibland har hon inget skinn under fötterna för att medicinen varit för stark, då sänker läkarna medicinen men sedan växer tumören och då får hon gå igenom behandlingarna igen. Är detta ett liv? ja för henne är det ju det, men för oss som inte är mitt i det så är det svårt att förstå. Och jag hoppas att jag inte ska behöva förstå heller! Men vill jag det så vet jag vart jag kan vända mig!

Nya tag

Nu har jag bsetällt viktväktarnas brevkurs. Vet inte om ja kommer ångra mig eller inte men när ja satt i tittade igenom mina gamla papper så kändes de så uttjatade. Gick inte på viktväktarnas hemsida och sökte efter mer information och det är så snålt med det där. Uppfattade i allafall att de hade utvecklat programmet vidare, beslöt mig för att köpa brevkursen och följa den. Nu är fikat hos mormor avklarat, handlar och fikar där varje lördag förmiddag. Undrar vad hon tycker om det egentligen, hon är inte med i samtalen vi för utan sitter o mumsar på sitt kaffebröd och ser ut som att det egentligen inte finns några bekymmer i hela världen. Våra samtal kan ibland väcka frågor hos mormor, men de kommer oftast när vi har bytt ämne. Tror föresten inte att hon har mer besök än vi och hemtjänsten så det kanske är trevligt med någon som kommer ibland så kaffepannan inte rostar ihop totalt. De två kommande nätterna nu så har jag beredskap till jobbet, ibland är det så att de gamla inte fixar att vara själva och då är de bra om någon kan komma in och sitta hos dem. Ångest och oro är som värts på nätterna när det är tyst och massor av tid att tänka. Så då delar vi på det!

Uppror

Hela jag är i uppror, förvirrad, fundersam och frustrerad är orden som bäst beskriver mig just nu. Höll på att glömma rastlös. Förvirringen kommer från allt skolarbete som jag inte får koll på vilket för mig fundersam på vad det egentligen är jag håller på med, funderingar skapar frustration för att inte få det gjort så som jag tänkt. Låter ju som om de bara var skolan som gör mej tokig men riktigt så enkelt är det inte. Tror kanske att det är en smygande 30 årskris som håller på att infinna sig men ändå tycker jag inte att det är så. Vad har jag gjort med mitt liv tillexempel, nja inte mycket. Inte om ja inte tänker efter ordentliget. Visst ja har gått tre år i skolan och fått en utbildning som egentligen borde räknas. Att då inte få jobba med det som jag får har utbildat mig till kan göra att man blir frustrerad. En annan sak som gör mig konstig är detta med vikten, ja jag vet att det är ett jä..a tjat om vikten men varför är man alltid hungrig när man inte ska äta? varför är man alltid sugen på sådant som inte ska ätas? jag kan inte säga att jag egentligen är hungrig utan snarare konstant sugen. Tankarna gör ju inte saken bättre då heller. Tycker ja tränar o tränar o tränar men inte fasen hjälper det. Ska äta mindre och träna mer så kanske de kommer ge med sig. Tittade i ett gamalt nummer av Amelia idag, det var en tjej som gjort en by pass operation och hade tappat 30 kilo. Ja kännde bara att de där vill jag med göra. Läser kraven för att få göra en operation :( jag väger för LITE för att få göra det. Hur i hel...te ska ja då lyckas gå ner i vikt. Finns piller att få av doktorn men vad händer när man slutar äta dem? jag vill knappast gå upp allt igen. Frågan är om jag skall plocka fram viktväktarpappren igen, det fungerade ju men inte när ja tränar så som jag gör. Så då är frågan ska ja äta lite till från början så ja slipper bli alldeles snurrig i huvudet hela tiden eller ska ja följa programmet? Får nog bli lite mer mat för annars kommer ja inte att hålla på så värst länge. Oooo tänk om man kunde vakna 20 kilo lättare i morgon, det är inte hela vägen till idealvikt men det är i allafall en bra bit på väg. Så sitter man och tycker synd om sig själv och för en gångs skull e ja inte sugen på något. Antagligen för att ja ännu är mätt efter kvällsmaten. Trodde ja var envis men tydligen inte för ja klarar ju inte ens av att genomföra en viktnedgång som skulle vara toppen för min hälsa. Det enda som är till min fördel är att jag i allafall inte är helt otränad. :´(