Dålig på att blogga

Jag måste nog inse att jag är dålig på att blogga. Egentligen har jag massor att säga och skriva och jag sitter ofta framför datorn. Men det blir lixom inte av :(

Så nu måste jag ta mig en funderare på hur jag vill ha det. Kanske skall byta inriktning på bloggen....

Börjar se vägen!

Vilken enormt seg hosta jag lyckades springa tag på. Tyvärr har jag säkert lyckats hålla den kvar längre också eftersom jag inte har kunnat dra täcket över huvudet och sova bort den. Men tre dagar blev det i soffan i allafall. Insåg då vilken otrolig stressnivå jag har i kroppen och varför helgerna är för korta. Det tog två dagar innan jag kunde komma ner i varv. Sen var det fredag och helg efter de. Första helgen på länge som jag kände att jag varit ledig.

Men nu har hostan nästan försvunnit och jag börjar känna att livet återvänder. Dags att planera mer cykelträning och gärna mer styrketräning också. Hoppas att jag tar det lugnt så jag får vara frisk. Har ju lite svårt för de ibland.....

Har nu fått godkänt av mina kollegor så att jag kan ta bussen hem kl 14 på onsdagar. Får bara en massa flextid och det kontot är redan fullt. Kanske till och med kan ta någon mer dag. Det är ju skönt att komma hem lite tidigare faktiskt.

Tanken hade varit att jag skulle kunna komma ut och rida på onsdagar och det fungerar säkert om det inte faller ner en massa snö.

Så nu är jag snart tillbaka på vägen igen =)

Här är jag på promenad med en av de trevligaste herrarna!

Förkylningstider

Trodde att jag skulle klara mig från detta men icke!!

Brukar klara av att hålla förkylningarna borta... Men all stress på jobbet har gjort att jag inte klarade det. Tänker faktiskt skylla på jobbet för sist jag var förkyld var när jag pluggade och vad innebär det? jo en massa stress och deadlines. Så ser världen ut nu med. Alltså är jobbet orsaken till min förkylning. Allt blir ju så mycket lättare om det finns en syndabock!!

Har tidigare skrivit om något  mot hosta utan socker. Det var stört omöjligt att hitta. Så nu äter jag vanlig hostmedicin och halstabletter. Är så sötsugen hela tiden så snart blir jag galen av andra orsaker än hostan. Det kommer att bli en tuff period när detta skall ur kroppen. Försöker dock att inte äta en massa sådant som jag inte skall äta men det är lättare än man tror.

Skall skriva lite om det positiva också. Eftersom jag är hemma nu ett par dagar så har jag tagit en minipromenad. Ja ungefär 20 min ute i solen. Det kan ju knappast skada i allafall. Som jag har saknat solen, dessa första strålar som värmer så gott!!!

En underbar vår är på väg och det skall bli min vår =)

Hosta, hosta och åter hosta...

Jag blir smått galen på allt hostande. Är inte sjuk annars men hostar så det knakar i revbenen. Ibland bara torrhosta och ibland slemmigt värre.

Som jag tidigare skrivit så kan jag inte inta något som är sött. Så jag beger mig till apoteket för att hitta någon forma av halstablett och hostmedicin som inte innehåller något sött. Lycka till!! säger jag bara. Det blir att dricka vatten i fortsättningen. Gissa om jag får i mig tillräckligt med vatten i allafall.

Kvinnan på apoteket tyckte att jag kunde prova te med honung. Ööööö är inte honung söt. Nej det går nog inte sa jag för honungen smakar sött. Nej då finns det inget att göra svarar hon. Så jag är tydligen den enda i hela världen som inte vill ha hostmedicin eller halstabletter med socker eller sötningsmedel.

Hittar ni något förslag får ni gärna tala om det =)

Nu blir det lite alvedon för att lindra huvudvärken som kommer av allt hostande.

Semestern e snart slut

Men på något sätt gör det inget. Återgå till jobbet och de vanliga rutinerna skall bli skönt.

Kom hem från Linköping i går. Trött och med en förkylning. Fast jag har gjort slut med förkylningen och kanske, kanske har den fattat :D

Har tennis planerad i morgon så jag hoppas verkligen att det kan bli av. Det var ju såå kul. Frågan e bara om och hur jag skall fortsätta. Eller??? Tänk om jag kunde hitta manualen till mig själv. Eller är det meningen att den skall skrivas efterhand?

När semestern började undrade jag hur jag skulle klara fyra veckor hemma. Inga problem var de och en del av det jag tänkt göra är ännu ogjort men nu har det prioriterats. Jag behöver vila och stänga av alla måsten!

Just nu vid psykologen så håller jag på med mindfullenss. Möjligheten att leva i nuet och vara närvarande. Det skall skapa ett inre lugn och det är vad jag behöver. Försöker släppa de flesta kraven på mig själv men fasen vad svårt det är. Under veckan i Linköping har jag vid flera tillfällen kommit på mig själv att önska att jag var hemma så att jag kunde göra något klokt. Det är inte semester det är stress. Jag fick försöka tänka om.

Att vara närvarande och leva nu är verkligen inte lätt. Speciellt inte när man vill och är van att ha allt planerat. Psykologen gav mig en uppgift: utmana dig själv! oj hoppsan vad skall jag göra nu. Tänker på det hela tiden. När tanken slår mig "att så där vill jag också göra eller se ut" då försöker jag utmana mig och göra just det. Om de går bra? Nja!!!

När psykologen frågade vad jag ville träna på blev svaret att acceptera mig själv. Så som jag ser ut och så som jag är. Alla andra är perfekta just som de är!!! men jag har svårt att acceptera mig själv. Men men jag jobbar på det =)

Trafiken

Att köra mellan Hemse och Visby varje dag är tråkigt. Vägen är fullständigt utan sevärdhet. Det enda som finns att hålla ögonen på är eventuella rådjur och slöfockar som inte gasar.

Jag fattar inte varför folk envisas med att köra 75 när det är 80 på vägarna. Inte nog med att de sänkt hastigheten folk sänker den ytterligare. Vägen är slingrig eller snarare som en asfalterad kostig, vilket gör att det är få sträckor där det går att köra om.

Polisen borde se över dem som kör för sakta för det är fasen dem som orsakar alla galna omkörningar. De kan väl åtminstone hålla 80 som är maximala hastigheten. Sedan finns det dem som alltid kör för fort. Det har jag också märkt. Vid vissa tillfällen svischar det bara förbi och så försvinner bilen. När jag sen tittar på min egen hastighetsmätare kan den mycket väl ligga på 90. Det innebär att bilen som kör om kör betydligt fortare än tillåtet.

Att köra till Visby går skapligt då är alla slöfockar inte ute på vägen men att köra från Visby vid 15:30-tiden kan innebära att det tar tid att komma hem för alla proppar som är längs vägen.

Skärpning!!!

Hoppning, tennis och folkrace

Torsdag var det ridning igen. Hoppning stod på schemat. Hade fått charm-trollet Tugg och han gillar hoppning. Ja ja hoppning och hoppning snarare skuttning ;) Hästen gör precis vad den skall och jag har fullt upp med att hålla balansen över hindren. De är säkert inte mer än 30 cm höga och hästen har svårt att bestämma sig för om han skall hoppa eller kliva över. När lektionen nästan är slut får vi alla välja en höjd och jag valde 50 cm. Hästen hoppade över på ett bättre sätt och jag kunde följa med. Men vid något av hindren så parerade hästen och jag parerade emot. Något hände i ryggen. Kände inte av det direkt utan det kom på fredag morgon. Stel och skärande smärta i ryggen. Stretchar och stretchar. Kan inte vända mig i sängen....

Fredag innebar tennis för första gången. Spännande och lite nervöst. Tänk om jag inte ens träffar bollen. Efter att ha värmt upp lite så börjar grunden. Massor att tänka på precis som i all annan sport. Men Jonas som lär mig detta säger att jag är duktig för att vara förstå gången. Kommer helt klart att bli fler gånger.

Ryggen blev inte sämre av tennis men natten var inte kul. Så var det lördag och folkrace. Vi har fått fribiljetter och hade tänkt använda dem i år. Mot Follingbo och massa "snygga" bilar. Tyvärr var inte vädret det allra bästa. Det kom ett antal skurar men med paraply så kunde vi stanna. Fyra stycken under samma paraply såg säkert kul ut =) Efter tre timmar och mer sand på oss än på banan så vände vi åter mot Hemse. Kvällen skulle bestå av PumpBolagets sista spelning och detta i Tofta. Ryggen var faktiskt inte värre än dagen innan trots med gå och stå än normalt. Svårast är faktiskt att vända sig i sängen.

Idag är det söndag och jag stretchar och stretchar som en tok. Ryggen är okej så länge jag går och står eller sitter på en klok stol. Soffan gillar inte ryggen alls. Hoppas dock på bättring under morgondagen. Eller att det är bra till torsdag morgon i allafall. Då bär det av med båten mot Oskarshamn för vidare färd till Göteborg =)   Bruce Springsteen här kommer vi :D

Småtrevligt...

har jag på jobbet just nu. Längtar dig varje dag. Jag som inte ville flytta jobbet till Visby ser nu fram emot att åka. Eller jobbet i sig är det samma men har fått andra kamrater ;)

En kamrat som jag kan prata med om nästan allt och vi har en hel del gemensamt. Foto bland annat. Det är liksom inte svårt att hitta något att prata om.

En person som kan gå förbi mina kollegor för att fråga om saker som är klara. Men det är som om det behövs en anledning till att gå förbi mig och kolla att det verkligen är så. Jag gillar känslan =)

Vad andra tycker...

Hur kan det va att en del har mer tanke på vad andra skall tycka än vad de själva egentligen tycker.

Tyvärr tillhör jag den skaran som har mer intresse av vad andra tycker. Egentligen borde man/jag skita i vad andra anser om saker. Varför gör jag så? Antagligen är det en osäkerhet och en önskan om att passa in. Men vem är det som egentligen skall avgöra om jag passar in. Det är väl snarare så att passar det inte dig så gå då. Fast då kommer rädslan att bli ensam men det kanske inte gör något om jag ändå måste ändra mig för att passa.

"Kom som du är" är ett väl använt uttryck och det säger egentligen precis allt. Måste du göra dig till för att åka så är det inte riktigt okej. Jag brukar lägga till "hel och ren". Det innebär att jag inte skulle åka på fika till vänner i de skitigaste kläderna eller inte duschad på de senaste dagarna.

Ett exempel är när jag hittar kläder som ser helt okej ut. Då slås jag av tanken " hur skulle andra tycka om jag hade detta på mig" trivs jag i kläderna så spelar det väl ingen roll egentligen?

Ett annat exempel är när jag träffar nya människor då blir det samma sak. Vad skulle mina andra vänner tycka om dem här. Accepterar de inte varandra så låt blir att ses då. Vuxna människor får faktiskt respektera att alla inte är som man själv tycker att de borde vara.

Så jag har tänkt att jag skall försöka tänka mindre på vad alla andra skulle tycka och utgå ifrån vad JAG vill och mår bra av!

Längtar efter ledigt

Det behöver inte nödvändigt vara flera veckors semester utan bara någon dag hit och dit. Upp tidigt och svårt att komma till ro på kvällarna. Trött och åter trött. Skulle gärna ta en dag ledigt ibland.

Just nu är det relativt lugnt på jobbet men ändå en hel del att pyssla med. Egentligen är det svårt att förklara vad jag gör hela dagarna. Men alltid är det något som måste fixas. Just nu har två av oss fyra semester. Den ena har inte riktigt gjort det hon borde innan hon gick på ledigt. Så brukarna ringer nu och är irriterade över det hon borde gjort. Det är inte mycket jag kan göra åt det mer än att lyssna och förklara att jag försöker ordna det nu.

Sedan har vi enhetschefer som inte alltid utför sina uppdrag. Tack och lov är det inte så många som inte sköter sig. De flesta frågar om det är något som är oklart. Men det finns ett fåtal som ställer till det. Gör inte de sin del av kedjan kan jag inte göra min och där har vi svårt att nå fram till varandra. De har säkert massor att göra eller det vet jag att de har men i det här fallet är det brukaren som blir drabbad och då slår jag bakut. Då får de prioritera om och kan de inte det får de gå till sin chef.

Healing, årsmöte och hästar

Det är så min helg blev =)

Fredag eftermiddag, åker med faster och hennes man till Visby för att få healing. Har varit extremt trött den senaste tiden och kände att det var värt att prova i alla fall. Spänd av förväntan och med en förhoppning om att hjula ut från Solkristallen så satt jag i bilen. Blev uppmanad att kanske sänka förhoppningen lite och i alla fall vänta någon dag till innan jag räknade med denna energi.

Väl på Solkristallen så frågar kvinnan som skall behandla mig vad det egentligen är jag vill få ut av det. Mer energi är mitt korta svar. Mina chakran är tydligen i obalans, frågade inte hur det blev så, och för att energin i kroppen skall kunna flyta så måste de vara i balans. Så det var det första hon gjorde. Hon balanserade upp mina chakran. Smärtfritt ;)

Sedan pysslade och fixade hon med allt möjligt och jag hade koncentrationen på andningen. Skallrandet och visslandet kan säkert uppfattas som hokus pokus. Men det som fascinerade mig var vad hon sen kunde tala om för mig. Denna kvinna har jag sett i affären vid ett par tillfällen. Det är allt vi vet om varandra. Men när hon var klar kunde hon berätta saker om mig som hon omöjligt kunnat få veta om inte min kropp berättat det för henne.

Hon sa till exempel att jag kräver att jag själv gör allt perfekt. Det har hon helt rätt i, problemet är att jag kräver att andra skall göra det också. Sen sa hon att jag hade mycket mycket mycket i huvudet och alla problem som jag skapat var inte säkert att de fanns. Jag har en förmåga att skapa problem av sådant som inte är ett problem. Håller helt klart med och kunde inte säga det själv. Tyvärr är det inte alltid så lätt att tänka på det bara.

Vidare sa hon att jag valt att sluta leva. Jag har tryckt in pausknappen och gett upp. Mycket av tröttheten beror på tristess och att jag nu kunde välja att börja leva igen. Hon sa även att jag är för hård mot min kropp och att den kommer att straffa mig snart om jag inte börjar ta hand om min kropp. Jag skulle även göra spontana saker. Sen skrattade hon och sa "då menar jag spontana, det är inte så att du skall planera när du skall vara spontan". Huvudet på spiken! för det är precis så jag gör. ALLT måste planeras och förberedas in i minsta detalj.

Vågar du få veta sanningen så rekommenderar jag healing =)

Årsmöte på gymmet blev det också. Sitter kvar som kassör ett år till. Blandade känslor om det men nu har vi planeringsdag om 14 dagar och då tror jag vi kommer på samma vagn allihopa!!!

Hästar sen då. Ja äntligen blev det av att åka till Grötlingbo och Maria och få sitta upp på hästryggen igen. Som jag har längtat. Nästan inte vågat tro att det skulle bli av för sååå besviken jag hade blivit. Men ut kom vi och jag fick en lagom, liten häst ;) en nordsvensk som heter TUGG. Gick bra i dressyrarbetet som vi gjorde. Kändes inte alls så tung som han ser ut att vara. Bilden finns här nere. Hoppas jag får honom nästa gång också så vi kan känna på varandra lite mer. Jag tror det kan bli något stort av det här ;)


Lilla söta TUGG, bilden är hämtad från hemsidan http://www.mariashasteri.se/hastarna.html

Valack, kastrerades dock sent så han har lite "hingstutstrålning" kvar. Varit godkänd hingst. Tugg är född 2002. Ca 150 cm hög. Maria skriver om Tugg på sin hemsida: Snyggingen själv med den stora manen och svansen. En go  och glad kille med de snälla ögonen. Är inte rädd för något. Älskar att dra vagnen och koppar, det gör han, fast det blir lite "plocke pinn". Men lite mer dressyrarbete så kommer han att bli underbar. 

14 dagar kvar tills nästa gång och jag längtar. Hoppas bara den enorma träningsvärken i insidan av låren hinner lägga sig tills dess :D

Trodde allt var klart

Men tydligen inte. Mormor flyttar igen på tisdag. Denna gång är det in på en nyrenoverad avdelning och jag tror det kommer bli kanonbra. Men det är fortfarande en del saker som skall fixas innan flytten går. I det rummet hon har haft nu har det inte funnits plats för de möbler som hon nu skall ha i det nya rummet och de skall köras upp på tisdag. Jag ångrar verkligen att jag sagt okej till att hjälpa till för allt skall göras så krångligt. Jag vill just nu bara skita i allt och kanske hälsa på när det är klart.

Önskar vid mer än ett tillfället att jag borde flyttat låååångt bort.

Beslutet är fattat....

Nu har jag bokat mig på ridlektioner i sommar. Väntar med spänning på om det finns plats eller inte. Hoppas och åter hoppas på att det finns det. Sen, om det fungerar för min svanskota, så fortsätter jag till hösten. Nu har gymmet fått många år av min tid. Nu tar jag tillbaka den. Sakta men säkert har det växt fram under våren, eller rättare sagt det senaste året.

Som det ser ut just nu så kommer jag att arbeta i Visby till hösten. Då kan jag inte leda pass kl 16 på Hemse. Då har jag bestämt att jag lägger ner gymmets pass och ägnar mig åt hästarna. Gympan på måndagar är kvar. Sen får vi se vad det mer bli. Kanske mer fokus på löpning. Vem vet!?!?!

Just nu käns det här beslutet bra! Men det kommer säkert perioder när jag vacklar och då hoppas jag att hästarna inte lämnar mig =) Då kan jag ju inte lämna dem.

Jag kommer att ta mina lektioner hos Marias Hästeri i Grötlingbo. Bra beslut Kicki =)

Kurs och tenta

Upptäcker att jag inte har skrivit något om att jag pluggar just nu också. Läser en kurs som heter "Mat: Bruk och missbruk". Dessutom är det tenta i den kursen idag =) Undrar hur det gick till...

Jag har fördel av att jag har läst närigslära men det finns en hel del nya saker nu ändå. Det är en intressant kurs och jag tror den är bra för mitt framtida yrke.Kurslitteraturen är intressant och sådan som jag annars inte skulle ha tagit mig tid att läsa.

Våren har kommit till Gotland och jag njuter. Bara det kan sluta blåsa och bli en aningen ljusare på kvällarna så skall löparskorna fram. Jag längtar!!! fast första kilometern kommer vara sååå motig. Hoppas jag hinner ut en lite stund idag :)

Healing

Funderar jag på att prova. Har hört att det skall kunna ge energi. Just nu har jag verkligen ingen energi. Det svider i ögonen för jag är så trött och ändå sover  och sover. Är nog egentligen igelkott och skall inte vara vaken alls just nu.

Så fårt någon säger något får jag lägga band på mig för att inte explodera. Det är sällan det är så stora saker så att det är värt en explossion men det är så jag spontant reagerar. Jag skulle vara vilja sova eller resa bort och bara vara Kicki. Just nu vet jag inte vem jag är egentligen.

På jobbet är det fullt upp, nu har jag i allafall fått svar på att jag har 100 procent året ut. Och att flytten till Visby inte blir av till sommaren. Tack och lov känner en del av mig. Den andra delen säger skit också. Hade jag börjag i Visby hade jag vairt tvungen att ändra på mina vanor och träning. Det kanske hade behövts. Nu måste jag ta beslutet själv att göra det. Men jag är för envis och stark (dum) för att göra något åt min situation. Jag skall klara det om det så skall vara det sista. Men egentligen vet jag inte varför. Jag får inget för att jag gör det och nu sliter det mer på kroppen än gör nytta. Trotts detta kommer jag att fortsätta det vet jag.

Önskar ibland att någon tog över mitt liv och redde upp saker och ting. Sen sa till mig "Kicki, gör du så här så kommer det att bli bra" nu måste jag komma på det själv och då rullar det på i gamla spår. Vet ni, kommer man tillräckligt långt ner i spåren/diket är det svårt att komma upp. Då är det lättare att köra vägen fram fast i diket ;)

Mormor del 3

Så har äntligen flytten gått och jag känner en otrolig lättnad. Jag vill bara inte gå dit där hon bor nu. Det är som om det vore ett avslutat kapitel. Jag är så trött på tanken att behöva försvara än det ena än det andra så jag väljer att inte gå dit allt. Det är fullt möjligt att hon trivs som fisken i vattnet men det kan också vara precis tvärt om. Just nu orkar jag inte ta diskussionen om hon inte trivs. Det var ju jag som sa att hon skulle flytta.

En sak är säker att när det här är klart och jag har återfått min energi så skall jag göra en checklista till andra anhöriga. Vad man behöver tänka på och vad som kan komma att dyka upp från toma intet. Det skall vara en lista som går att bocka av efterhand. Det hade jag önskat och då är jag egentligen mitt i allt. Jag har varit på avdelningen och tagit emot folk som flyttar in, jag har räknat på deras avgift när de flyttar och ändå är det saker som jag inte visst att jag/vi skulle ha gjort. Hur skall då stackars människor som inte har en aning fatta allt detta.

Du skall komma ihåg, flyttanmälan, flytta tidningar, avsluta eventuellt larm hos chefen, lämna tillbaka hjälpmedel som inte längre behövs, avsluta elabonemanget såvida det inte behövs på boendet, då får du ta reda på det. Få nycklar som hemtjänst/larmpersonalen haft och natten har troligen en egen nyckel som skall kommas ihåg. Sedan skall du planera med chefen när det är lämpligt att flytten sker, beställa märkband till alla kläder, avsluta tv-lisensen (räkna med protest, för radiotjänst är inte riktigt rediga!!!) och sen är det kanske bra om du kommer ihåg personen som flyttar när den dagen väl kommer....... ja just det telefonen skall flyttas och då är det bra om du har telefonnummret för det förra hyresgästen på boendet dit ni skall, finns inte det måtste en teckniker ut och det är inte så lätt att få Telia (i det här fallet) att fatta det.

Skulle du ha glömt något så lär du märka det!!

Mormor del 2

Jag förstår inte hur fan jag skall lyckas med det här.
För någon vecka sedan fick mormor erbjudande om en plats på ett boende ca 3 mil bort. Taget tänkte vi. Försökte får mormor att åka och titta på lägenheten och tillslut gick hon med på det. Resan planerades och jag tog ledigt från jobbet. Tack Regionen för flextid!!!

Dagen innan resan till Klinte och mormors nya boende skulle gå av stapeln ringer borådet och tar tillbaka erbjudandet. Mannan som skulle flytta till annan plats hade inte möjlighet till det. Sjukvården hade sagt stopp. Jag gissar att mannen är i så pass dåligt skicka att det inte är lämpligt att flytta honom. Men jag som anhörig till mormor tänker FAN FAN FAN!!! de här var chansen!

I går ringer borådet igen och erbjuder mormor plats på Hemse. Det boende där mormor VILL vara. Fan tänker jag igen! avdelningen hon fått erbjudande om är de där syster jobbar. Det här kommer att bli tufft.

Och det var det minsta. Just nu är det krig i familjen. På något sätt är det tydligen mitt fel att mormor fått plats på hemse. Jag skulle tydligen veta var folk dör/flyttar eftersom jag har avgifterna till tre boenden på hela ön. Jag vet inte hur det skulle gå till. Fler som flyttat in på det här boende har väntat i 6 månader. Då kan väl inte jag veta att mormor skulle få plats nu... Eller? ja tydligen.

Nu är frågan om hon skall flytta eller inte. Mormor behöver flytta och skall titta på rummet på måndag. Men jag vet också att det kommer att vara ett jälva liv på systarna om hon tar det.

Hur skall man göra för att slippa ha ändan bak? det är ännu en olöst gåta men innan det här är över så har jag nog svaret. Ibland ångrar jag att jag ens är kvar på denna ö. Tänk så enkelt det hade varit om jag inte bott här. Då hade jag inte kunnat vara mitt i skiten utan någon annan hade fått ta det.

Frågan är? vem skall vi ta hänsyn till? mormor som får ett boende hon vill ha eller systrarna som kan fortsätta jobba?

Jobba kan de ändå. Undvika den avdelningen och utöka med andra ställen, ömöjligt är det inte egentligen. Men just nu är det så!!

 När jag blir gammal ser jag ut så här!

Gott nytt år!!!

Vill jag önskar er alla!

Reflektion över året som gått kommer senare =)
Kram på er!!

Hemtjänst och mormor. Ingen lysande kombination....

... Nej det är verkligen synd att säga att det fungerar. Trisst är det för egentligen borde det bli perfekt för henne. Men mormor vägrar ta emot hjälpen hon får och hemtjänsten har bestämt sig för att hon är precis så gnällig och jobbig som hon är. Det går faktiskt att skoja med mormor men det tror jag att de har glömt.

Hon är inte lätt att handskas med men det är deras jobb. Hur många gånger har man inte blivit utskickad och sänd till helvetet???? det är bara att le och gå in igen och göra det du skall. Locka och åter locka. Nästan lura för att få till det så som behövs. Men inte då!

Ibland undrar jag varför man måste fråga om soporna skall ut? Om de luktar finns väl inget alternativ. Bär ut! Men så enkelt är det inte.

Mycket av tiden går åt till att försöka fightas för att mormor skall få komma in på hem. Eller säbo (särskillt boende) som det heter. Sköterskan anser att hon skall flytta nu för det är på gränsen till missär. Men återigen är det för att de personer som är anställda för att hjälpa mormor inte kan göra det. Har de svårt att handskas med henne så frå chefen handleda. Och kan han inte det så får han se till att någon annan gör det.

Vi är mycket väl medvetna om att mormor inte är den gulliga lilla tanten med stickningen som sitter i gungstolen. Men det spelar ingen roll hon har rätt att ha det bra ändå. Jag försöker att få henne att förstå att hon måste ta emot hjälpen som hon får men hon anser att hon klarar sig själv. Hon har nu fått diagnosen demens och jag tycker att det har gått fort utför. Bara de sista månaderna har det blivit mycket sämre. Dessutom börjar kroppen säga ifrån och hjärtat och njurarna sviktar. Men egentligen är det inte så konstigt för hon har inte tagit hand om sig tidigare heller.

Tyvärr kommer det inte att bli ro förens hon är på ett annat boende och med den lååånga kö som är så kommer det inte att bli inom det snaraste. Men vi hoppas.....

Annandagen

Som många andra år så har jag push på annandagen. Klockan 9 samlas de deltagarna som vill vara med och så kör vi till endast julmusik. Första gångerna tyckte folk att det var lite annorlunda med bara julmusik. De har inte hört den tunga rocken i julmusiken. Men nu efter dessa år så har de vant sig.

Sedan bär det av till faster för julmat, julklappar och spel. De senaste åren har vi köpt 5 små julklappar á 20 kronor och sen har vi spelat om dem. Det är faktiskt kul och tävlingsinstinkten gör att du så klart måste ha de finaste paketen. Men du har ingen aning om vad de innehåller. Dagen går fort och nu är julen slut.

I morgon bär det av in till båten för att hämta hem den yngsta av oss. Om så bara för något dygn så är hon hemma i allafall. Sen åker vi med tillbaka och firar nyår i Linköping. Undrar om jag kommer hem sen =) Kanske skulle stanna......