Hoppsan så de kan bli!

Syster tre har ju haft problem med sin galle till och från sedan mitten av juni. Det har inte spelat någon roll vad hon ätit och inte. I veckan här nu så har det bara blivit värre och i går fick hon tid på turistmottagningen. Måste gå den vägen eftersom hon inte är skriven här. Där inne fick hon smärtstillande och besked om att återkomma för ultraljud idag. Sagt och gjort! hon och mamma är i Visby till 8 för att få genomföra ultraljudet av gallan. Prover tas och det beslutas att hon skall stanna och opereras akut. Väl nere på salen så ändras beslutet om operation. Hon har då inflammation i bukspottkörteln. Syster ett och jag sätter oss i bilen och åker in för att vara sällskap. Nackdelen med att läsa medicin är att man vet alla baksidor. Hon visste så väl att det finns två sorter av inflammation och en av dem kan man dö av! Doktorn meddelar dock att det kommer att ta ett par tre dagar och sen är hon bättre igen. Så hon får snällt stanna över helgen och sen kommer hon att operera bort gallan bara inflammationen lagt sig. Lite orolig är man trotts allt. Farmor hade något liknande och hur den utgången skulle bli fick vi aldrig veta för hon avled i hjärtinfarkt innan dess. Så nu ligger hon på lass med slangar på alla håll, hon ser helt klart inte pigg ut. Säger att hon känner sig så ynklig där hon ligger. Får smärtlindring och världen snurrar, blir illamående och kräks. Inte lätt att lyckas med det när man inte ätit något på mer än 20 timmar. Hon är trött och vi lämnar henne för att sova. Tänker ringa i morgon och skiter i om hon sover. Bilen tar vi på lördag och åker in för att hälsa på.