Springer och springer

Just nu tycker jag inte att jag göra annat är att springa. Kanske inte så underligt egentligen :) Håller nästan på att få panik, det är ju inte allt långt kvar till marathon och jag tycker inte att jag orkar något!!! I söndags hade vi bestämt att vi skulle springa 1 timma. Det gäller ju att nöta på benen om de ska kunna ta mig runt halva Stockholm. De första 40 minutrarna kändes som bly. Hade jobbat hela dagen och inte heller hunnit äta och dricka som jag tänkt. Men det är alltid bra att springa lite ändå tänkte jag. Efter de där 40 minutrarna så släppte allt och jag kunde bara låta benen gå. Kändes bra att veta att det kan ge med sig även om det är trögt i starten. När vi sedan sprungit 60 minuter så var jag trött i benen men inte halvdöd om ni förstår. Tänkte att det här kommer att ge en enorm träningsvärk men icke. Hur kommer det sig att det går bra att springa 60 minuter och inte få träningsvärk??? det övergår mitt förstånd! Idag har vi sprungit i backar. Det är faktiskt så att här på Hemse så finns det lite backar att springa i. Upp och ner, ner och upp. Kanske inte kul men det gav effekt. Känner mig lite trött i benen nu och stel i höfterna!!!