Vilken helg =)

Helgen började redan på fredagen. Äreporten skulle bindas och borden dukas. Fick börja med att diska om och städa om hela lokalen. Trist men det var inte mycket att välja på. Vi var många så det gick undan. Sedan bar det av hem till blivande brudparet för att äta gröt.

Hem och stryka klänningen och lägga in i aftonbönen att det inte skulle bli för varmt. Glömde bort aftonbönen så gissa om det blev varmt. 14:30 satt jag i kyrkan med kameran i högsta hugg =)



 Hela familjen helt utan redigering av bilden. Så vackert och härligt. Att gå på bröllop var verkligen trevligt. Själv hade jag klätt upp mig i en blå klänning som jag sytt själv. Broderat dit pärlor och verkligen ansträngt mig. Klädde mig och kände mig fin. De är inte ofta jag gör det.

Varmt blev det som sagt men alla led av värmen så det gjorde tillslut inget. Middagen var väldigt god, förrätt blev parmaskinka och honungsmelon. Varmrätt var färskpotatis ochfläskfilé med kantarellsås. Till det serverade sedan kokt sparris, morötter och rödbetor. GOTT!!!! fast ja åt inte sparris... Desserten bestod av marinerade jordgubbar och lättvispad grädde. MUMS!

Dans och sen kaffe. Kändes som om vi åt hela kvällen och det gjorde vi nog också men å andra sidan så dansade vi natten lång. Svetten rann på alla =)

Syster kom och hämtade mig och tog denna bild.

Skorna hade åkt av och kvar blev ett par ballerina. Hade klackar på 10 cm. det gick inte att dansa i dem så det fick vara middagsskorna. Dagen efter bar det av hem till paret för paketöppning. Hade då gjort upp med kusin till bruden att jag skulle få alla bilder han tagit så skulle han få mina. Jag insåg att det var fler som tagit kort på mig i denna utstyrsel :(

Jag kom hem och gick igenom korten snabbt under gårdagskvällen. Jag hade känt mig fin i min klänning men jag ser ju ut som en blåklädd elefant. Hur kunde jag gå ut i denna klänning? ja klänning över huvudtaget. Hade en önskan om att få vara fin när min vän gifte sig och så ser jag ut så här.

Jag är allt annat än fin i min klänning och det är kanske tur att jag inte fattade det fören allt var över för då hade jag åkt hem tidigare. Nu hade jag i allafall roligt =) När jag insett hur jag ser ut gick jag ut en låång promenad och bara grät. Hur kan man låta kroppen bli så här? Jag har verkligen förstört den. Samtidigt tror jag att jag gör något åt denna kropp men det händer ju inget. Just nu känner jag mig dömd till att vara fet resten av livet. Att ringa doktorn och beställa tid för att prata om operation är nära nu. Jag har kämpat i många år med min kropp och ändå får jag inte resultat. Jag äter och skriver, då är allt fokus på mat och jag är konstant hungrig. Undviker jag sötsaker och en del kolhydrater fungerar det bättre och det flyter på men vikten stannar. Tränar som en tok men inget händer. Jag vill vara smal och få känna mig fin OCH dessutom vara det.